Resursmat

Välkommen till att ta del av ett arbete om resursbevarande mathållning.

Arbetet har varit inriktat på att visa om det finns förutsättningar för svenskt jordbruk att göra Sverige självförsörjande på mat samt visa vilka konsekvenser detta skulle medföra när det gäller vårt framtida jordbruk. Utgångspunkten för studien har varit att  ta fram en ekologiskt, säsongsanpassad matsedel baserad på lokalt producerade vegetabilier samt att granska matsedeln utifrån ett areal och energiperspektiv.

Miljöargumenten för en minskad köttkonsumtion har lyfts fram i ett flertal forskningsapporter. Här följer några:

Redan 2007 presenterade Baroni m.fl rapporten ”Evaluating the environmental impact of various dietary patterns combined with different food production systems” som visade att lokalt producerad ekologisk veganmat är det kostalternativ som ger minst bidrag till den globala uppvärmningen.

Rapporten “The role of diet in phosphorus demand” , publicerad 2012 av Elena M Bennet m.fl.visar att när det gäller användningen av fosfor inom jordbruket  har det globala fotavtrycket räknat per person ökat med i medeltal ca 40% de senaste 50 åren. Siffrorna varierar för olika länder, exempelvis har ökningen i Kina varit ca 10 gånger större tack vare att den tidigare kosten baserad på ris och bönor ersatts av en dramatiskt ökande köttkonsumtion.

IVL-rapporten ”Food consumption choices and climate change” som publicerades i april 2013 belyser hur våra ekologiska fotavtryck när det gäller vår matkonsumtion påverkar miljön. Några olika kostalterativ har undersökts och resultatet visar att en säsongsbaserad, övervägande vegetabilisk mathållning är den kost, som ger upphov till minst utsläpp av CO2.

Forskare på CTH konstaterar i rapporten ”The importance of reduced meat and dairy consumption for meeting stringent climate change targets”  att utsläppen av växthusgaser minskar ca 50 gånger vid en övergång från biffkött till baljväxter. Forskarna som presenterade rapporten i juli 2013 hävdar att vi måste minska konsumtionen av animalier med 75% om vi skall uppnå klimatmålen.

Vår rapport  resursmat visar att en övergång till en vegetabilisk kost kan göra Sverige till ett globalt föredöme när det gäller minska utsläppen av växthusgaser samt att motverka landgrabbing. Genom att skapa förutsättningar för självförsörjning närd et gäller mat, fordonsbränsle och växtnäring. Vårt matförslag utgör en hörnsten i ett resursoptimerat samhälle som skapar en ny era för vårt lantbruk med mängder av nya jobb som småskaliga trädgårdsodlare och drivmedelsproducenter, Sverige blir dessutom väsentligt mindre sårbart i en eventuell kristid.

Rapporten innehåller tre delar

Del 1. Hur och varför – omfattar  teori och  faktaunderlag samt presentation av alla  närings-, energi- och arealberäkningar.

Del 2.  Råvaror – omfattar en översikt över aktuella livsmedel och en sammanställning av aktuella råvarualternativ.

Del 3. Recept med bilder – en sammanställning av måltiderna med tillagningstips och bilder samt en säsongsöversikt över aktuella råvaror.

Det är vår förhoppning är att rapporten Resursmat skall inspirera såväl dig som konsument och producent att  övergå till en vegetabilieorienterad konsumtion och produktion  som öppnar möjligheter för en hållbar utveckling.  Resursmaten tar vara på och värnar om jordens begränsade resurser och ger allt levande möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar.

Det har hänt en hel del på området hållbar mathållning/sustainable food sedan detta arbete kom till. Nya inhemskt producerade livsmedel har tillkommit, vilket ger en större valfrihet för den, som vill leva enbart av svenska vegetabilier.

Ett välkommet exempel är två svenskframställda, ekologiska oljor som alternativ till rapsolja och linfröolja. Den ena är pressad av frön från växten oljedådra och har namnet Camelinaolja. Den andra är Hampfröolja som har en god smak. Speciellt Camelinaoljan har en mycket balanserad fettsyrasammansättning med en hög halt omega-3 fettsyror och kan därför varmt rekommenderas.

Det har även kommit igång odling av fler baljväxter som olika bönor inklusive lupinböna och gråärter. Bland spannmålsprodukter odlas nu bovete samt även quinoa, vilket har en högvärdig aminosyrasammansättning.  Svenskproducerade ekologiska, skalade hampafrön skulle öka på urvalet av proteinrika livsmedel, särskilt för den som har svårt att tolerera baljväxter dvs. torkade ärter och bönor. Proteinsammansättningen i dessa är fullvärdig dvs. alla livsviktiga aminosyror finns i tillräcklig mängd.

Dessutom kommer det inom kort att finnas vegetabiliska kapslar av sötvattensalger som ger de värdefulla fiskfettsyrororna EPA och DHA från svensk produktion. Särskilt växande individer och gravida samt ammande kan speciellt trygga sin tillförsel av dessa viktiga fettsyror. Kunskapen och intresset för tillvaratagande och användning av havsalger och tång ökar varigenom man kan lära sig att använda dessa vegetabilier som är utmärkta källor för spårelement som t.ex. jod.

Det är verkligen glädjande att det har hänt så mycket i vårt land rörande produktionen av vegetabilier och vi hoppas att den ska fortsätta att öka framöver.

Elsa Laurell	Nutritionist, leg.dietist
Björn Martén	Civilingenjör  och  lärare i hållbart samhällsbyggande på Gullmarsgymnasiet i Lysekil