Sammanfattning

Resursmat – populärvetenskaplig sammanfattning


Introduktion

 För närvarande importerar vi närmare hälften av våra livsmedel.
Ett matförslag med 7 säsongsbaserade  vegetabiliska dagsexempel har näringsvärdesberäknats. Matförslagen utgår från svenska, lokalt producerade och ekologiskt odlade råvaror. Energianvändningen och arealåtgången för matförslaget ( resursmaten) har beräknats. Den totala arealen, som behövs för att producera årsbehovet av matråvaror uppgår till ca 1/3 av arealbehovet för en animaliebaserad blandkost. Introduktion av resursmaten skulle därmed kunna frigöra ca 1,2 Mha för odling av vall och energigrödor för biogasproduktion, vilket skulle bidra till att göra vårt land självförsörjande fordonsbränsle. En betydligt ökad satsning på svenskodlade baljväxter som proteingröda är en förutsättning för resursmatens förverkligande. Resursmaten minskar landets sårbarhet genom att bana vägen för självförsörjning på livsmedel, fordonsbränsle och växtnäring.  

Tillgång på mat och vatten är grundläggande mänsklig rättighet. Trots detta har antalet människor som lever undernärda och utan tillgång till rent vatten ständigt ökat. En av orsakerna är den globala uppvärmningen som skapat obalans i väderleken med extrema torrperioder och översvämningar som följd. En annan orsak är den dramatiskt ökande exploateringen av mark i utvecklingsländer för att tillfredsställa I-ländernas ständigt ökande behov av animalier och biobränslen. (1) FN – rapporten om hållbara livsmedel som presenterades 2006 visade att animalieproduktionen är den största enskilda utsläppskällan när det gäller globala växthusgaser. (2) En uttrycklig rekommendation i rapporten var att minska mängden animalier i kosten. En tidigare svensk studie visar på att en mathållning med inriktning på enbart vegetabilier är mindre resurskrävande än konventionell blandkost samt laktovegetarisk kost.(3)

Syftet med detta arbete har varit att studera hur ett svenskproducerat, helt vegetabiliskt matförslag, kan följa gällande näringsrekommendationer och samtidigt skapa förutsättningar för en resursmässigt hållbar och etiskt försvarbar mathållning samt biobränsleproduktion.

Matförslagen har anpassats till årstiderna och utgår från lokalt producerade och ekologiskt odlade råvaror. Året har delats in i sju olika delar och dagsexempel har utarbetats för varje del. Urvalet av livsmedel har baserats på råvaror som i dagsläget kan produceras i vårt land. Näringsvärdesberäkningar har utförts för samtliga dagsexempel. Matlagning med recept och fotografering har ingått i arbetet för att göra matförslagen tillgängliga för alla intresserade.

Näringsinnehållet i exemplen följer gällande rekommendationer beträffande flertalet näringsämnen, med undantag av vitamin D, B12 och sannolikt spårelementet selen. Mängden askorbinsyra, folsyra, kalcium, magnesium och kalium ligger däremot väl över rekommenderat intag.

I havredryck finns vitamin B12 och vitamin D tillsatt. Med dagsljus under sommarhalvåret blir risken för D-vitaminbrist låg. Beräkningar av seleninnehållet ingår ej eftersom det saknas tillförlitliga tabellvärden. Efter omkring ett års kontinuerligt bruk av matförslagen rekommenderas för säkerhets skull tillskott av vitamin B12 och selen samt D-vitamin till den, som inte får dagsljus.

Många känner osäkerhet när det gäller proteininnehållet i vegetabilisk kost. Detta matförslag ger en adekvat proteintillförsel varför rädsla för proteinbrist är obefogad. Om man trots det vill öka proteinnivån skulle produkter av gullupin och hampa som t.ex. hampamjöl kunna utgöra värdefulla tillskott.

En årssammanställning av råvarorna har utgjort grunden för beräkning av energiåtgång och arealbehov för de aktuella förslagen. Studien visar att energianvändningen blir lägre än vad som redovisats i en tidigare studie baserade på en vegetabilisk kost med 1/5 importerade råvaror och utan säsongsanpassning.(3)

Den totala energianvändningen i såväl primärproduktion, förädling, distribution som konsumentled uppgår till ungefär hälften av energianvändningen i tidigare studier. Skillnaden beror till stor del på den lägre vikten på råvaror, ca 20 %, samt att svinnet inte medräknats. Säsongsanpassningen och den lokala produktionen bidrar också till den lägre energianvändningen.

De svinnstudier som gjorts visar att svinnet är betydande och varierar stort när det gäller såväl produkter som de olika leden fram till konsument. Osäkerheten i aktuella siffror är mycket stor varför vi har valt att fokusera på hur svinnet kan minskas istället för en kvantitativ analys.
Att odla t.ex. groddar själv, plocka vilda växter och bär, ökar hållbarheten samtidigt som resurskrävande förpackningar och transporter kan undvikas. Fermentering och torkning är värdefulla komplement för effektivare resursanvändning. Att grodda eller spira baljväxter eller spannmålsprodukter innebär även i aktuella fall en förkortning av koktiden. Ett stort inslag av råa livsmedel och groddar innebär också en minskad energiåtgång vid tillagningen. Alla dessa metoder utgör viktiga hörnstenar i matförslagen.

Den totala arealen, som behövs för att producera årsbehovet av matråvaror uppgår till drygt 1000 m2 per person, vilket är ca 1/3 av arealbehovet för en animaliebaserad blandkost. Studien visar att det helt vegetabiliska matförslagen kan frigöra ca 1,2 Mha som kan användas för odling av vall och energigrödor för biogasproduktion. Den aktuella biogaspotentialen blir då tillräcklig för att förse landets samtliga 3,4 miljoner bensindrivan fordon med biometan. Inkluderar vi även 45 TWh skogsavfall för FT-dieselproduktion kan vi även köra samtliga dieselfordon på ren FT diesel eller med dual fuel teknik, d.v.s. ca 80 % biometan och 20 FT diesel. En förutsättning för att kunna skala upp biogastekniken till nationell nivå är utbyggnad av ett gasledningsnät, fishbone network,  som binder samman lokalt placerade biogasanläggningar gärna i kombination med fiberkabel.

Med biogastekniken återförs all växtnäring i råvaran som biogödsel. I kombination med källseparerade avlopp där humangödseln rötas separat, kan därför biogastekniken bana vägen för introduktionen av 100% ekologisk odling med vallen som kvävemotor.

En satsning på odling av nötter och frön samt hampa, gul lupin och produkter av dessa är också välkomna när det gäller näringstillförsel och nya möjligheter till att skapa fler arbetstillfällen inom jordbruket. (4,5)Vidare är det önskvärt med mer analyser av näringsämnen, speciellt spårelement som selen, i ekologiskt odlade vegetabilier i vårt land.

En betydligt ökad satsning på svenskodlade baljväxter som proteingröda är en förutsättning för resursmatens förverkligande. Samtidigt kan den bidra till att säkerställa tillgången på växtnäring och minska utsläppen av globala växthusgaser (6,7).

Resursmaten minskar landets sårbarhet genom att bana vägen för självförsörjning på livsmedel, fordonsbränsle och växtnäring. Vidare skapas nya jobb inom framför allt trädgårdsodlingen, vilket kan bidra till att bevara en levande landsbygd och vända migrationsvågen från land till stad.   I kombination med källseparerade avlopp och biogasdrivna fordon skapas också förutsättningar för att hejda övergödningen av Östersjön och Västerhavet.

Med denna mathållning får våra husdjur möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar i ett liv i frihet präglat av livsbefrämjande betingelser och värdighet.

 

Referenser:

  1. Biofueling injustice, The EuropeAfrica 2011 Monitoring Report on EU policy  Coherence for Food Security. www.europeafrica.info
  2. Livestock’s Long Shadow – Environmental Issues and Options, FAO,  2006
  3. Vegan, vegetarian, allätare?  Bruce, Egonsson, Karlsson, Pettersson, SLU Kontakt 3, 1997
  4. Hampa som energigröda, Thomas Prade, SLU     http://pub.epsilon.slu.se/8415
  5. Hampaodling kan skapa jobb, Git Skoglund, www.slu.se/alnarp/hampa
  6. ”Baljväxter minskar utsläpp av växthusgaser”, EPOK , SLU, nov 20011  www.slu.se/Baljvaxter
  7. Baljväxter minskar utsläpp av växthusgaser, Erik Steen Jensen www.slu.se/baljvaxter

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *